collage_object.php

Vanans makt och konsten att skapa en ny vana

Har du funderat över dina vanor och hur stor del av din dag som egentligen är uppbyggd på vanor? Vid närmare eftertanke, troligen ganska mycket. Många av oss vill ha vanor, mår bra av vanor, och för flera av oss skapar just vanor en del av den eftersträvansvärda balansen i tillvaron. Men vi kan också ha vanor som egentligen inte oss – ovanor om man så vill. 

En vana utvecklas
En vana utvecklas i tre steg eller delar. Del ett är en form av trigger där vi ställs inför en situation och behöver lösa den på ett sätt som tillfredställt vårt behov. Hjärnan och kroppen blir nöjd med resultatet och tillvägagångssättet sparas för återanvändning vid framtida liknande situationer. Den så kallade autopiloten är etablerad. Del två är rutinen som utförs och del tre består av belöningen. För att komma åt eller etablera vanor bör vi titta på alla dessa tre delar. Det finns också två tydliga drivkrafter bakom vanor. Den ena är överlevnad och den andra är välbefinnande. 
 
Överlevnad och välbefinnande
Vi har utvecklat våra vanor för att bespara hjärnan arbete. Autopiloten ger tid över till livet i stort. Om vi skulle tänka aktivt varje gång vi ska genomföra en handling skulle det vara fullkomligt förödande för hjärnan. När du går på vana använder du en mindre del av din hjärnkapacitet vilket är högst rationellt ur ett kroppsligt energibesparingsperspektiv. Vi överlever. 
Ett klassiskt exempel på en vana som skapar välbefinnande är tandborstning innan sängdags. För de flesta av oss är det mycket otillfredsställande att lägga sig med oborstade tänder. För andra är den första koppen kaffe på morgonen direkt relaterat till välbefinnande. En typ av manifestering, de där 3 minuterna i lugn och ro innan morgonrusningen kommer över dig.  Belöningen ligger i att ett behov blivit tillfredställt i någon form. Här gäller det att vara uppmärksam! Vanor skapas alltså av behov som behöver tillfredställas – men har du koll på vilket behov som är aktuellt, om behovet har med själva vanan att göra och om vinsten verkligen är långsiktig? 
Det är förödande lätt att falla tillbaka i en vana eftersom den är välbekant, kostar mindre energi och tillfredsställer ett behov, även om det är kortsiktigt. Ett exempel är när jobbet börjar gå på tomgång på eftermiddagen, det är lätt att släntra iväg till fikarummet och ta en kaka, energi kommer upp och det känns ok att jobba några timmar till. Visst är det ok att blodsockret sjunker emellanåt eller att tankarna behöver ta ett extra varv i hjärnan innan arbetsuppgiften kan slutföras. Men om behovet är flykt, otillfredsställelse eller något annat som egentligen inte har med arbetet och uppgifterna att göra, så kommer inte kakan att lösa det långsiktiga problemet. Den kortsiktiga vinsten blir en tillfällig problemflykt, men den långsiktiga förlusten blir svajigt blodsocker och på sikt ett kilo extra runt magen. En annan vana är att kasta jackan eller kläderna på en stol när du kommer innanför dörren på eftermiddagen. Den kortsiktiga vinsten blir att du sparar den minut det skulle ta att hänga upp jackan och ställa skorna i skostället, men den långsiktiga förlusten är att du får ägna tid senare under kvällen eller dagen efter åt att rensa upp situationen, och framförallt förklara för resten av familjen varför just du inte behöver hänga upp din jacka…. 

Vanor vi vill ändra
Det finns en lång rad anledningar till att vi vill ända vanor. Allt från att få bättre hälsa, till att bli mer effektiva på jobbet, sova bättre eller en fungerande organisation i hemmet. När man bestämt sig för att ändra vana går det lite trögt, och man måste tänka aktivt varje gång handlingen ska utföras. Knepet här är att koppla din nya vana till något du redan gör. Mer motion i vardagen kan skapas av enkla saker som att hoppa av bussen ett par hållplatser tidigare på morgonen eller möjligen lite svårare, att etablera en ny träningsrutin på lunchen. Det handlar alltså om trigger, rutin och belöning. Till slut kommer hjärnan accepterat det nya sättet, men de gamla invanda mönstren finns kvar och är lätta att återta om man inte är på sin vakt. 
 
Hur gör man då?
Ofta beror de vanor vi skulle vilja ändra på av stress eller att vi är uttråkade. Om du kan lära dig att se igenom och hantera de två faktorerna är det lättare att bryta de sämre vanorna. Hittar du grundorsaken, dvs. triggern blir det lättare att påverka vanor och beteenden. Det är viktigt att ta saker och ting i en sansad ordning när en vana ska ändras. Greppa inte över för stor bit åt gången. Vanor är ofta starkt kopplade till vår identitet och hur vi ser på oss själva. Börja med att tänka över hur du ser bilden av dig själv innan du sätter upp nya mål och rutiner. Sätt sedan målet för var vill du nå och markera dina delmål på vägen, identifiera dina hinder, och framför allt acceptera att vägen ibland kan vara krokig. Glöm inte heller belöningen. När vi vill ändra vanor behöver vi samarbeta på hjärnans villkor. Lär känna dina triggers och mönster, länka den nya vanan till något du redan gör, på så sätt kan du skapa en ny trigger nästan helt gratis. 
 

“Your beliefs become your thoughts, 
Your thoughts become your words, 
Your words become your actions, 
Your actions become your habits, 
Your habits become your values, 
Your values become your destiny.” 
 
Mahatma Ghandi

Kommentera gärna: